MENY
MENY
En tedrickande, huskurande, hemälskande, troende trebarnsmamma & egenföretagare som älskar att testa kurer, manicker, strategier, trix och all världens olika sätt för att alltid sträva efter bättre hälsa och en sund, frisk kropp.
Om naturliga råvaror med positiva effekter på hälsan och om vår egna svenska superfood.
Enkla recept lagade från grunden på bra råvaror. Ofta utan mjölk och gluten.
Nya och traditionella kurer mot olika hälsobesvär som vi alla drabbas av.
Smarta, spännande och ibland självklara tekniker och metoder för att boosta kroppen till läkning.
Tips och inspiration med länkar till de bästa produkterna inom naturlig kost & hälsa.
Hej
Ord som fascia och bindväv dyker upp lite överallt nu för tiden, inte minst för att det kom en uppmärksammad artikel i en stor amerikansk tidsskrift 2018 där det presenterades ett möjligt nyupptäckt organ i vår kropp som kallades interstitium.
Interstitium beskrevs som ett nätverk av vätskefyllda hålrum i vår bindväv, som tidigare inte hade kunnat observeras på grund av att dessa hålrum hade kollapsats när man tittat på bindvävsstrukturer i mikroskop. Nu, med ny bildteknik, kunde man konstatera att det fanns ett komplext system av fibrer i en slags geléaktig vätska utbrett i hela kroppen, med stark koppling till både vårt lymfsystem och vårt immunförsvar.
Det här var dock inga nyheter för andra. Den komplexa struktur som är vår fascia finns beskriven på många olika sätt i många olika kulturer och har forskats på och behandlats på många olika sätt i tusentals år. Akupunktur och akupressur känner nog de flesta till. LPG (bindvävsmassage med instrument) och rolfing är kanske mer okända behandlingsmetoder. Det finns också västerländska forskare som har gjort fantastisk forskning och dokumentation av vår fascia redan, så som Dr. Jean-Claude Guimrberteau en fransk handkirurg som filmade levande vävnad i kroppen på sina patienter och Dr. Carla Stecco som har skrivit fantastiskt insiktsfullt i sin bok ‘The Functional Atlas of the Human Fascial System’ om fascian.
Många har alltså ägnat sina liv åt att behandla och förstå effekten av fascian på vår hälsa och vårt välmående. Så bara för att man i västvärlden nu valt att observera den här vävnaden med en ny teknik betyder det inte att dess funktion inte varit känd eller dokumenterad sedan tidigare. Men kanske har den mediala uppståndelsen ändå fört med sig att fler får upp ögonen för det här fullständigt fascinerande systemet i vår kropp och förhoppningsvis så banar det väg för mer forskning och intressanta diskussioner framöver.
Fascian är hela den struktur av bindväv som du har i din kropp som omsluter alla dina muskler. Du vet det där vita som skärs bort på köttet som ska tillagas? Dina muskler är egentligen mjuka och skulle säcka ihop helt om det inte var för att fascian höll dem på plats. Så fascian skulle kunna förklaras som det muskelfodral som ger struktur åt hela din kropp.
Fascians bindväv kan ta sig helt olika uttryck och har flera olika uppgifter i kroppen. Som tjock och tät representerar den senor och ligament där den har till uppgift att skydda kroppen genom att dämpa och stå emot stötar, spänningar, vridningar, kompression, tryck och friktion som kan uppstå. Som tunn och fin representerar den en trådstruktur som spänner kors och tvärs genom hela vår kropp och som bland annat har till uppgift att fungera som vattenreservoar för kroppen. Fascian håller vattnet bundet i sin struktur och finfördelar det genom hela kroppen.
Men bindväven har fler och kanske än viktigare funktioner än så i vår kropp. Som enda organ har fascian tillgång till alla kroppens delar och system, inklusive nervsystemet, och har en viktig roll som kroppens kommunikationsnätverk. Det fungerar också som en elektrisk krets som kan leda elektroner runt om i vår bioelektriska kropp, elektroner som behövs för att läka kroppens celler, oskadliggöra fria radikaler och hjälpa immunförsvaret att hantera oönskade virus och bakterier.
Bindväven är själva materialet som hela vår fascia är uppbyggt av. Bindväven består till störst del av kollagen, ett fiberprotein som är både starkt som stål och elastiskt på en och samma gång. Kollagen känner många av oss till sedan tidigare som ‘skönhetsproteinet’. Kollagen är ju det som vi lärt oss håller vår hud ung och spänstig på grund av sin förmåga att binda vatten. Med åldern avtar dock både vår kropps kollagenproduktion och kollagenets förmåga att binda vatten, vilket vi märker som synliga rynkor och slappare hud. Men självklart sker den här processen inte bara i ansiktet. Och självklart sker den inte bara på utsidan av kroppen. Inuti vår kropp sker samma sak. Mängden kollagen minskar, vilket påverkar elasticiteten i hela vår kropp. Vi blir stelare. Och vi blir ömmare. Bindvävens förmåga att avlasta och verka stötdämpande, minskar.
Bindvävens elastiska natur är viktig att förstå. Bindväven strävar hela tiden efter att hålla form och struktur tajt i din kropp, för att ge så bra skydd som möjligt. Det betyder att om du minskar ditt rörelseomfång, så kommer bindväven anpassa sig efter det. Och om du ökar ditt rörelseomfång så kommer bindväven behöva anpassa sig efter det med. Bindväven kommer alltså forma sig efter dina långsiktiga rörelsemönster.
När du tillfälligt töjer ut bindväven så aktiveras den och töjs ut. Om du låter den hållas i detta uttöjda läge en längre stund (några minuter) så kommer bindväven ta detta som en signal om att ditt rörelsemönster nu ändras och att den behöver anpassa sig därefter. När du kommer tillbaka till neutral position så kommer bindväven långsamt börja krypa tillbaka till sin ursprungliga form, men nu med den nya informationen integrerad. Om du fortsätter att regelbundet aktivera bindväven på det här sättet så kommer den alltså gradvis anpassa sig till ditt nya rörelsemönster.
Att motionera sin bindväv består alltså i att varva aktivitet med vila, eller avslappnad stretch. I avslappnad stretch aktiveras bindväven i stråk längs med hela kroppen och sträcks långsamt ut i positionen. När kroppens position återgår till det normala kryper bindväven långsamt tillbaka till ursprungligt läge. Den här typen av rörelse kommer forma om bindväven och öka dess elasticitet, syresättning och blodcirkulation. Varvad aktivitet och avslappnad stretch är alltså ett oerhört effektivt verktyg för att hålla fascian och bindväven i god form.
Visste du förresten att bindväven har tio gånger fler känselreceptorer än vad musklerna har? Det betyder att vi alltså känner smärta i bindväven mycket tydligare än i exempelvis musklerna. Så nästa gång du har träningsvärk, fråga dig själv varför och om träningsvärken verkligen kommer från muskeln eller om den egentligen kommer från den kringliggande bindväven. Om du är osäker så vet du garanterat svaret när du dagen efter ett extra djupgående yinpass, där du inte har använt en enda muskel aktivt, vaknar upp med kraftig träningsvärk.
En kombination av aktivitet, mjuk rörelse och avslappnad stretch är som vi förstår riktigt bra verktyg för att hålla igång vår bindväv, men självklart finns det fler. Här kommer några tips på hur du kan jaga igång stel bindväv igen och återfå mjukhet i din kropp.
Jag har tagit fram två sekvenser med positioner som fokuserar på bindväven i olika delar av kroppen i just avslappnad stretch. Sekvenserna både lindrar smärta och ökar rörlighet och blodcirkulation i kroppen.
Den första är en sekvens som mjukar upp den tjocka plattan av bindväv som vi har bak i ländryggen och som ofta är orsak till ländryggsbesvär. Ladda ner programmet som en pdf-fil genom att klicka på bilden nedan.
Den andra är en sekvens som fokuserar på de bindvävsstråk som går genom levern och som därfigenom revitaliserar levern och kan ge en riktig hälsoboost. Ladda ner programmet som en pdf-fil genom att klicka på bilden nedan.
KOLLA IN BOKEN
Ja, tack!
[…] MSM – främjar normal kollagen- och bindvävsproduktion. Kom ihåg att fibros och cirros är tillstånd då det bildas ärrvävnad och bindvävsinlagring i levern. Läs mer om bindväven här. […]
[…] Här kan man läsa en artikel om bindväv och kollagen. […]